Sabla finne som nu sitter på min kind... gah, jag som ville vara snygg idag ,)

Nu har mer än en vecka gått sedan beskedet och än så svider det hårt, men det är lättare. Många tårar har kommit den senaste veckan och många tankar har cirkulerat i huvet. Var gång man har berättat för något vad som sagt och hur det är så blir de så ledsna, vilket rör mig i själen för denna människa faktiskt känner ett sådant engagemang till mig och det jag går genom. Det har varit hårt att berätta och det har varit hårt att se hur ögonen tåras på min älskade underbara vän som sitter framför mig och se hur tankarna börjar flyga i huvet och hon sväljer onormalt flertal gånger... det är då jag snabbt byter samtalsämne eller ler och säger "men jag ska inte ge upp"

Jag vill inte att du ser mig gråta, och jag vill inte att du ska gråta - men det är underbart skönt att veta att vi kan gråta tillsammans - du är min bästa vän S, du är allt jag behöver för att åter hitta mig själv när jag är vilse!

Ska gå på och jobba långhelg imorgon, nya tag, hoppas på bra dagar på jobb utan mycket tragik och och sorg - det har jag haft nog av hemma denna veckan!

Nu ska jag böla vidare till "drömmen om ett barn" som går på tv3, så bra och så gripande!

Fick beskeden på röntgen och proverna i onsdags, behövde dock en lite tid att tänka på det...

Det finns flera rädslor i processen att vara sjuk. Rädd för att plågas av smärta, rädd för att bli invalidiserad, rädd för att bli allt annat än en själv, rädd för försämring, rädd för att få beskedet att det är påväg mot sitt slut -

Men så finns den där rädslan som inte är lika uppenbar, som lätt glöms bort och som inte alla tänker på ens kan uppkomma - den rädslan är här nu!

Svar från läkaren: Det är ingen försämring alls, vilket är underbart... sen kom det där som jag misstänk skulle komma men hoppats skulle vänta ett par år till... "det ser ut som vi nu har kommit till den punken då det inte blir bättre, det ligger stabilt, men någon vidare förbättring kan vi inte vänta oss"

23 år med ett skelett som är sjukare än en gammal tants, och nu har jag nått den del i behandlingen där allt som kan tänkas är att det hålls stabilt... och det är här rädslan kommer, för en dag kommer det vända och jag kommer bli sämre - allt jag har jobbat för de senaste fyra åren, allt slit med att stärka kroppen till dess max så jag skulle ha en rättvis chans när det väl börjar vända, allt det fick helt plötsligt ett slut. Det blir inte bättre, och när jag väl kommer till den punkten då det blir sämre så har jag bara detta att ge..

.

För en stund ville jag bara lägga mig ner i fosterställning och försvinna en stund, sövas ner och inte behöva hantera allt.. efter ett par dagar av svåra stunder (och fler på väg utan tvekan) handlar nu mitt liv om att hålla sig frisk från övriga sjukdomar och fortsätta träna och bibehålla det jag har nu.

.

.

.

Samlar fortf mod.. men det ska göras!!

.

Imorgon ska jag får reda på resultatet från den senaste röntgenundersökningen, läkaren ska ringa mig mellan 11-13..och i vanlig ordning försöker jag sly verkligheten genom att begrava mig i serier, böcker etc. Varför ska man alltid behöva vara så sårbar inför var gång jag ska på undersökning eller få svart på prover etc. man borde vara van vid det är laget tycker man ju! Men, men det är jag helt enkelt inte....

.

sitter och kollar lite på böcker, dags att beställa lite nytt tycker jag.. funderar på boken akutsjukvård, dags att börja fresha upp minnet även om man jobbar med det! ska beställa lite böcker och cd skivor till min guddotter också, skämma bort henne lite ,)

.

Hoppas du har en mer givande kväll än jag har!

.

.

I love the way he loves you.. S, du har hittat hem och jag är glad för dig! Ville bara säga det ifall jag någon gång under denna tid har glömt att säga det - jag önskar få ha det du har, för det är underbart!

.

Inspirationen kom från ingenstans och jag insåg att jag måste vara modig. Det är dags att avsluta en relation för den är inte bra för mig, honom eller någon annan inblandad. Jag ska vara modig, det kommer göra ont och jag kommer säkert ångra mig flera gånger då jag hade behövt hans stöd och vänskap, men kan vi inte hålla det till just den typ av vänskap så måste det ta slut! Ska väl vara tydlig med att säga att det inte är en massa otrohet som jag refererar till!

så, ännu ett steg mot att vara rättvis mot mig själv och må bra är taget! eller rättaresagt beslutet om att ta ytterliggare ett steg är taget!

.

.

göra det bästa av det hela ;)

Det är okej att känna saknad! Starka fantastiska Sofie som fortsätter ta det ena andetaget efter det andra... det är att vara stark på riktigt!

.

När jag såg videon tänkte jag direkt på hur lätt man luras av livet. Har kanske berättat det tidigare om samtalet jag hade med Malin under tiden som hon klippte mig en kväll, och hur stark hon tyckte jag var som fortsatte kämpa trots allt som tog emot.. lite visst vi då att även hon bara ett halvår senare skulle starta en kamp om sitt liv, och än mindre visste vi att det var hon som skulle förlora trots ett fantastiskt försök.

Så idag ska jag fira livet lite extra, genom att trots allt skit känna mig lite snygg haha.. Ursäkta om vissa tycker bilden är lite stötande, men ärligt talat - man gör vad man kan för att få det att gå ihop, och om det så är att ta på sig det där lilla extra fina så får det vara - för idag gillar jag livet trots allt!

.

okej, bilden ville inte ladda upp, provar i ett annat inlägg nu när jag väl har försvarat den ,)

.

.

Jo, kolla precis genom min lista över saker jag ska göra innan jag dör och ser att jag iaf har påbörjat den!

Nr 4. Ray Ban solglasögon - dessa är inköpta!

Nr 8. bygga ut min tato - check!

Nr 9. Bo i storstad - flyttade till Malmö!

Nr 12. flörta med en läkare - check var dag jag går till jobb!

Nr 17. Bada i havet under vintertid - jadå, går på kallbadhuset med mamma en del - mycket bra för själen!

.

Jag har börjat leva iaf, det är ju alltid något!

Det är dags att försöka se livet lite annorlunda, börja neutralisera alla dessa känslor som alltid är hyper. Det är inte okej att bli jätte glad och näst intill lycklig av en sak och en stund senare bli väldigt ledsen och känna sig så ensam för att det sket sig! Det är fruktansvärt utmattande att ha dessa berg-o-dalbanor som inte borde få finnas, men som automatiskt kommer för man har glömt hur det är att bara ha det där "lagom" - kanske har jag aldrig haft lagom, men inte varit gammal nog för att förstå, och sen helt plötsligt behövde jag växa upp alldeles för fort och här sitter jag - vilket vrak - Men det ska det bli ändring på!

.

steg 1. Även om du har en sjukt bra situationsminne och utan tvekan hade kunnat analysera allt som hände vid ett tillfälle så låt bli, det tar för mycket av din energi samt att du gärna försöker lura dig själv så det gynnar the happy you.

.

steg 2. gå ifrån en situation och försök känna att du har gjort var du har kunnat för att göra ett bra intryck, gillar de inte dig som person redan då så är det kanske inte lönt att fortsätta heller. Här ska du genast gå tillbaka till steg 1!!!!!!!

.

steg 3. fokusera på dig själv ett tag! Andra människor tar gärna upp din tanketid (säger det igen STEG 1) det är inte fel att fokusera på dig och endast dig ibland. Gå på dejt med dig själv, lär känna dig själv, tyck att du själv är jäkligt bra, tyck att du själv är jäkligt jobbig men du älskar den ändå för något annat väger upp, tyck inte du själv är pinsam (det är du säkert, men vad spelar det för roll)

.

okej, detta får bli första tre stegen till att försöka må bättre och inte vara så labil. Det kommer antagligen funka lite då och då tills dess att känslorna tar över igen och jag åter gråter för ingenting - men förhoppningsvis ska de tillfällena komma med längre och längre mellanrum. Ska bli bra att fokusera på något som inte är negativt även om jag tror att jag för det mesta försöker vara positiv.

Haha okej kanske inte här, för det är på bloggen jag kräker ur mig - japp, det kommer komma fler sjukt deppiga inlägg, men jag tror jag iaf sparar de tills nästa gång och så avslutar vi detta inlägg med lite happy dance - sjukt pinsam dans, men vad gör det när man blir glad av den (steg 3)!

.

.

2004 då var jag så förälskad i Stefan Liv. Han var inte bara snygg och trevlig utan (enligt mig) sveriges bästa målvakt i elitserien! Han var ju självklart redan upptagen med Anna som han i somras gifte sig med, men drömma fick man ju, och en riktig förälskelse svalnar inte så lätt ,)

Igår 7/9 så omkom han i en flygkrasch... kanske ingen som har missat det, fruktansvärd sorg och saknad som visas från hela svenska folket, och Europa - han likt som flertalet av spelarna som också omkom var folkkär!

Det gick på ett par minuter bara, men vad tänker man, vilka tankar han Stefan tänka innan det tog slut?.. de måste ha varit många, eller kanske bara en!

Det är med stor sorg som jag skriver idag, sorg för hans fru Anna och deras två söner Herman och Harry, sorg för familj och vänner, för lagkamrater, bekanta och för alla fans som engagerat sig, stöttat, hejar på och brytt sig - det är sorg, kanske medlidande, men ändå sorg! jag saknar iaf ♥

.

Jag har inte skrivit här på ett tag, inte haft tid, inte haft ork, inte haft lust... Livet har varit upp och ner och snurrat alldeles för fort ett tag nu, men det kommer väl sakta ner snart!

I fredags vart det två år sedan mitt hjärtstopp och det har verkligen varit tufft. Att bearbeta något som man inte kan ta på, som inte kan greppas och bli förståligt trots att man var där och kommer ihåg det så går det liksom inte. Det är som ett slag i magen som tar all luft ur mig, och där ligger och i fosterställning på golvet och vet inte hur jag ska ta mig upp.

.

Snart dags för ännu en omgång till sjukhuset, och det kan vara det som spökar också.. oavsett så behöver jag rida ut den här stormen, och det ska jag - motivationen finns, den ska bara kryddas lite extra ;)

.

Kronisk otur finns helt enkelt, och jag lider av detta! Snubbla till för ett tag sen, och har haft lite problem med min fot sedan dess. I lördags så böjra den svullna och göra ont, och det blev bara värre och värre. En ortoperläkare på jobb kolla på foten och skicka sen upp mig på en akut röntgen - diagnos - jag har gått runt med en fotfraktur som nu ger svåra smärtor och svullnad eftersom jag har belastat den! Ärligt jag snubbla bara till, och bröt foten - insåg man inte hur svårt sjuk man var tidigare så gör man det nu - kroppen är så galet svag!

Nu sitter jag är med tjock elastisk binda lindad runt foten då läkprocessen redan hade gått så långt att man inte längre behövde gipsa (något bra iaf), så nu ska den avlastas samt smärtlindras.. tror doktorn hade tänk sig vila och kryckor men sjukskrev mig aldrig, så i morgon bär det iväg till jobb - utan kryckor för något sådant vill jag inte ha!

Nu lite citodon sen sova! Sov gott hjärtat.

Mitt i-landsproblem är över, jag mår skit av medicinerna just nu! Har inte kunnat resa mig sedan jag posta det senaste inlägget.. Mår så illa men kan inte kräkas. Försöker somna ifrån det men det går inte, vill bara komma till ro och få denna kvällen överstökad! Svårt att tänka på att det i slutändan är värt allt det jobbiga i stunder som dessa, men det är samtidigt det som får en att stå ut... hitta motivationen till att kämpa på! Idag är det mina bröder och min bästa vän som är min motivation - Jag vore inget utan era andetag!!!

Högdos idag, och än så länge går det bra! Fick i mig frukost och kaffe och fick behålla det mesta så då passa jag på att trava iväg till gymmet i två timmar.. ja, nu får jag väl erkänna att en av de två timmarna spenderades i IR bastun, men första timmen blev det verkligen träning. Idag känner jag t o m att jag har ett I-landsproblem, jag känner mig tjock! Det är en tjockisdag idag - allt jag tar på mig, tar av mig, provar och i viken vinken jag än ställer mig (inkluderat ligga ner) så känner jag mig tjock! Det är skit jobbigt, men samtidigt så skönt att mitt största problem just nu är att jag känner mig tjock haha IRONI!

Vill ni ha ögongodis kan jag för övrigt passa på att göra reklam för det löjligt snygga byggarbetarna som lägger plattor vid citytunnelns triangelstation!

N, nu är jag för trött för att ens hålla upp datorn - kroppens signal på "P, dags att gå och vila kroppen har fått höga doser av behandlingen idag och är trött"

Ha en underbar dag!